Om korv och tårta.

Zacharias fick en tårta och några bullar i julklapp. Tårtan var i alla fall rolig att använda som boll men bullarna var väl lite av en besvikelse eftersom han trodde att de var riktiga (inte så goda). Jag är ändock nöjd med det betyget. Idén stal jag [nä, jag menar inspirerades av] på Virkverket.

  

Jag sydde en väska i satin till nyårsafton.

Jul hos familjen E.

Några egenhändigt ihopsnickrade julklappar:

 

Kylskåpsmagneter till mor & far.

 

Grytunderlägg till lillasyster.

 

Kylskåpsmagnet till lillasyster.

   

Plånbok till lillasyster.

 

Rosetter att sätta i håret. Också till lillasyster.

Nu håller jag på med detta. Vad ska nu det bli, undrar ni…

Den karamellen får ni allt ta och suga på ett tag till.

Om glitter och ull.

Jag tovade med mina elever för ett tag sen. Själv skapade jag en sjörövarchimpans och en spermie i brottarmask.

Om frökendomsprovet.

I egenskap av bildlärare är det jag som får stå för ritande och "finskrivande" på jobbet.

.

.

Om en bragd.

Jag producerade en virkad korg för någon vecka sedan, som dessvärre blev varken snygg eller funktionell. Däremot lyckades jag imponera på en tant på tåget som kom fram till mig när vi skulle kliva av på centralen och frågade vad det var jag virkade för något. Kan dock även vara så att hon förfärades över min kassa teknik.

Om en brosch.

Jag virkade en efterfrågad brosch till Kristin i helgen. Hoppas hon tycker att den duger.

Jag har tröttnat på att virka runda saker nu och tänker härmed gå vidare i min utveckling. Därför har jag idag börjat att virka en [tadaa!] fyrkant! Vi får väl se vad det blir av det...

Om virkning.

Min storasyster slöjdfröken lärde mig att virka när hon var hemma. Jag har bara virkat en gång, vad jag minns, och det var i mellanstadiet då jag virkade ett mumintroll [?!]. Att sy och sticka är inte min starka sida, som ni kanske märkt. Jag påbörjar ofta och gärna stora sy och stickprojekt, men jag avslutar dem sällan. Oftast är det symaskinens fel, men jag har börjat inse nu att jag helt enkelt inte är någon talang inom dessa områden. Så nu satsar jag alltså på en karriär inom virkning istället. Virkning måste vara handarbetenas handarbete! Man kan göra ALLT! Förutom grytlappar och tröjor och sånt kan man virka korgar, blomkrukor, skulpturer, leksaker...

Hittills har jag åstadkommit två alster. En duk/grytlapp/dockskåpsmatta/vindosäkert militärtält för småfolk som NÄSTAN hann bli färdig innan garnt tog sut... därför får ni bara se ena sidan. Men för att vara första försöket på 15 år så är jag ganska nöjd.

Jag har lånat tre virkböcker på biblioteket och försökt mig på att virka en blomma. Eftersom jag fortfarande är på nivån hur-var-det-man-gjorde-en-halvstolpe-nu-igen, så tog det lite tid [eller ja, en halv kväll] och den ser inte riktigt ut som originalet eftersom jag ökade på där jag tyckte det behövdes och tog bort maskor som jag tyckte verkade onödiga... Men jag har altid varit en sån som inte kan spela efter noter, följa recept,rita efter mönster... Jag kanske KAN om jag verkligen försökte, men jag tycker det är tråkigt. Då känns det ju inte som att man gör något själv.

Så ser den ut, den bruna är min, hehe... Någon som har något tips på sidor med mönster och inspiration?

Om kreativa infall.

Bara för att vi pluggat så duktigt kände jag mig ikväll så fri att jag ansåg mig ha tid att rita för första gången på typ.. ett år? Det skulle bli min forna tonårsidol, men det blev hans halvkusin.

Om synestesi.

Kom på att jag behövde ju bara kopiera en del av det jag skrev i min projektrapport från bild C;

"Synestesi betyder att ett sinnesintryck skapar ett nytt sinnesintryck i ett annat sinne. Till exempel kan man höra färger och känna lukten av ljud. Det vanligaste är att man ser bokstäver, siffror, veckodagar och månader i olika färger. Färgerna framträder vanligtvis inom personen eller precis framför ansiktet. Det kan även framträda olika former och strukturer.

Simon Baron-Cohen och John E Harison har arbetat fram kriterier för vad som är synestesi. Den skall enligt dem uppkomma före fyra års ålder. Den ska inte vara framkallad med hjälp av föreställningsförmågan eller under drogpåverkan och skiljer sig alltså från hallucinationer, vanföreställningar och andra psykotiska fenomen. Synestesi framträder klart och tydligt, sker automatiskt och kan inte vara inlärd. Det finns många olika teorier och hypoteser om synestesi. Den äldsta teorin är att den är inlärd från barndomen och att den påverkats av olikfärgade bokstäver i alfabetböcker. Ett exempel på senare forskning menar däremot att det i hjärnan finns moduler för olika sinnen och att dessa kodar av varandra så att intryck blir begripliga för andra sinnen.

Uppgifterna om hur många som har synestesi varierar från en på några hundra till en på flera miljoner, beroende på vilken typ av synestesi man talar om. Synestesi är delvis ärftligt och ungefär 70% av alla synesteter är kvinnor. Monica Vester skriver att de flesta inte berättar för andra om sin synestesi eftersom de ofta blir missförstådda. En del personer ser andra människor i olika färger och färgerna kan förändras under tiden personerna växer upp och beroende på hur de mår. Andra kan känna en kroppslig, fysisk känsla, som att de blir omkramade, när de till exempel hör en viss musik. Vidare skriver Vester att synestesi inte är något intellektuellt, men att det ger bränsle till kreativiteten.

Synestesi uppmärksammades vid slutet av 1800-talet och skapade nya rörelser inom konst, musik och litteratur. Wassily Kandinsky ville skapa den synestetiska dimensionen i sina verk och försökte få fram ljud i sina målningar. Han menade att ju fler sinnen som blir involverade, desto större chans är det att publiken blir berörd. Aleksandr Skrjabin (1872-1915) var musiker och ansåg att färgerna var en viktig del av den totala musikupplevelsen. Han använde lampor som hade samma färg som tonerna och som skiftade i och med att musiken förändrades. Han skrev även en artikel där han beskriver sin synestesi. Han trodde att alla som har synestesi upplever ljuden i samma färger som han själv gjorde."